top of page

Det var så det började

Annons

En kort beskrivning av Vålarö fritidsområdes upprinnelse och tillkomst i mitten av 1960-talet. Det var 1968 det egentligen hände…då en ny Volvo kostade 12000 kr och man fyllde matkassen för 30 kr. På utrikesfronten var det ”Prag-våren” med Alexander Dubcek som fyllde tidningarna som på vardagar kostade 50 öre och på söndagar 75 öre.
 
I mitten av 1960-talet sålde Björksund Vålaröområdet till E G Söderberg AB, en Stockholmsfirma, och i december 1966 träffade firman ett exploateringsavtal med Tystberga kommun beträffande fastigheten Björksund 2:9, dvs fritidsområdet Vålarö. Under 1967 påbörjades exploateringen och några tomter såldes redan då, men den verkliga försäljningen startade inte förrän efter sommaren 1968.
 
Trots att många fastigheter bytt ägare under åren kan säkert många ”urinnevånare” få en nostagisk känsla när de ser nedanstående annons som publicerades i Dagens Nyheter lördagen den 31 augusti 1968. Många var det som lockades av annonsen och for ner. Ja ner var det, för det var från Stockholm som spekulanterna kom.
 
Vid tomtkontoret, det som idag är Abborrvägen 7, träffade man Björn Waern som var firmans representant. Där fick man en områdeskarta och lite tips om var man borde spana efter sin önsketomt.
 
Javisst, man fick en prislista också. Dyraste tomten låg på Laxvägen och kostade 38000 kr och den billigaste låg på Ålvägen och kostade 26000 kr. Fast den som köpte tomtkontoret, där fanns ju ett gammalt hus, fick betala 52000 kr.
 
Därmed kan man säga att ett av kustens finaste områden hade börjat koloniseras och utvecklas till kanske det mest attraktiva fritidshusområdet i Sörmland. Under hela 1970-talet grävdes, göts, spikades och målades i alla delar av området och en riktig nybyggarstämning rådde. 1971 bildades Vålarö byalag som senare ombildades till Vålarö Samfällighetsförening.
 
Den fortsatta Vålaröhistorien är på ett utmärkt sätt redovisad i Ragna Millners skrift ”Vålarö 1967-1997”.
 
2003-01-24, Leif Persson S14
Utdraget är hämtat från Kungliga bibliotekets filmade tidningsarkiv och är
taget ur Dagens Nyheter från den 31 augusti 1968, sidan 27.

Vålarö historiskt

Kung Valdemars Segelled
Kung Valdemars Segelled

Vålarö i ett historiskt perspektiv

Den medeltida seglingsbeskrivningen har i våra dagar uppmärksammats på nytt genom kulturturistprojektet Kung Valdemars segelled. Projektet drivs av de fem länsstyrelserna längs ledens sträckning, från Blekinge län i söder till Stockholms län i norr, i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Statens Sjö-historiska Museer, Svenska Turist-föreningen samt berörda länsmuseer och kommuner. Nedanstående material har i allt väsentligt hämtats från projektets skrifter.

 

Redan i slutet av 1200-talet nedtecknades ett dokument på Sorø kloster i Danmark som beskriver sjövägen längs den svenska östersjökusten. Dokumentet är de äldsta beskrivningen av färdvägar längs den svenska östersjökusten som finns bevarad i dag. Genom Sörmlands skärgård finns två leder beskrivna, en inre och en yttre led. Så här ser en översättning av den inre leden ut.

 

"Och från hinsidan brawic (Bråviken) till fimersund (Femöresund) 2 veckosjöar.  Därifrån till rsebac (Örsbaken), till Rug (Rågö) 1 vs och förbi Rug 1 vs.  Därifrån till stendor sund (Stendörren).  Därifrån till siuiæ sund (Sävsundet) I vs.  Därifrån till haf (Hökö eller Hänö) 1 vs. Därifrån till fifang (Fifång) 1 vs." (1 veckosjö anses vara den sträcka ett roddarlag klarade innan det måste avlösas och sägs motsvara ungefär 4 sjömil eller 7,5 km)

En av de platser som projektet beskriver i Södermanlands län är den forna vårdkaseplatsen på Vålarö i Tystberga socken. Som säkert de flesta vet så är vårdkaseplatsen belägen på toppen av det vi i vardagslag kallar "utsiktsberget" längs vår motionsslinga.

 

På Vålarö fanns i äldre tid en vårdkase. Namnet vittnar om att här har funnits en bevakningsplats med mycket gamla anor. Vålarö omnämns första gången redan 1379 då det skrivs Wardharnö. Ön finns också med på de äldsta kartorna över skärgården från slutet av 1600-talet. På en karta från 1678 syns en figur i form av en brinnande vårdkase på platsen som då kallas Wålaröö.

 

Namnet Vålarö kommer av det fornsvenska ordet vardher med betydelsen "vakt, vakthållning". Vårdkasen på Vålarö ingick i ett varslingssystem och kustförsvar med anor långt tillbaka i tiden. Vårdkasarnas främsta uppgift var att varna för fientliga flottor. De antas ha ett direkt samband med ledungsorganisationen och går troligen tillbaka till yngre järnåldern. I Södermannalagen kan man läsa om vakthållningen på dessa platser.

Vårdkasarna restes vanligen direkt på eller i anslutning till bergskrön. Etnologiska källor berättar att vårdkasarna ofta var uppbyggda av gammalt kärnvirke kring en 10-12 m hög spira. För att hålla samman kasen användes järnband eller vidjor. Invändigt kunde en botten vara insatt där tjärtunnor och torra furustubbar var placerade. De synliga spåren efter vårdkasar är sällsynta och oftast är det genom äldre kartor och ortnamn som platserna kan spåras.

 

På Vålarö kan man se att berghällen på krönet av vårt utsiktsberg är eldskadad inom ett ca 8 x 8 m stort område. Strax intill finns också en stensamling som sannolikt är rester av ett sjömärke.

 

Vårdkasen på Vålarö har troligen också fungerat som sjömärke. Att kasarna kunde ha stor betydelse som siktmärken för de sjöfarande framgår bl a av Johan Månssons "Een siö-book om siöfarten i Östersiön" från 1644.  På äldre kartor kan man ibland se vård-kasar som är försedda med toppruska och tunna på hög stång. 

 

Vårdkasarna följde ofta de äldre farlederna. Alldeles intill Vålarö passerar en farled som med stor säkerhet är mycket gammal. På kartor från från 1600- och 1700-talen över området kan man se att farleden då gick norr om Langö där den sedan delade sig. En led för större båtar fortsatte genom Stora Ekholmsströmmen och en för mindre båtar fortsatte genom Oxbåset. Den inre leden i den medeltida seglingsbeskrivningen i Kung Valdemars jordebok från 1200-talet passerade med stor sannolikhet söder om Vålarö.

Blandad historia

Vålarös historia 1967-2008

En historik över 40 års händelser på Vålarö.

Vålaröhistoria forntid

Vårt område har en historia ända tillbaka till 1300-talet. Jan-Olov Svensson M10 har bidragit med denna tillbakablick.

Vålarös Exploateringsavtal 1966

Mellan Tystberga kommun genom dess kommunalnämnd och exploatören E G Söderberg AB i Stockholm, träffas följande avtal om exploatering av fastigheten Björksund 29 m fl i Tystberga socken.

Gökmorgon 1971

Kåseri av Axel Wennerling, förste ägare till G20 och tidningsman på DN. Ett utdrag ur matrikeln 1971.

Kullsegling 1906

Ett tidningsutklipp från olycka på Vålarfjärden 1906.

Osynlig fiende i Vålarö's farvatten

Om risker och fartygsolyckor i våra vatten.

Gasoljefyrens historia

En berättelse om den gamla fyren på Vålarö. Ett stort tack till Anne-Marie Larsson, klubb Maritime i Oxelösund, som författat den fina skriften.

Victorialedens historia

Ångaren Victoria med kapten Anders Petter Andersson trafikerade i början av 1900-talet inomskärsleden Nyköping-Sävö.

Svärdsklovas historia

Från 1500-talet och fram till våra dagar som ASEA semesterhem och vidare till 2011-2013. Utdrag ur Svärtakrönikan 31 från 2011 med tillstånd av Svärta Hembygdsförening.

Gamla anteckningar i Bälinge kyrkoarkiv

Om den hemska tid som var rådande inom Bälinge och Tystberga församlingar under slutet av 1600- och början av 1700-talet. Originalen till dessa dokument skall finnas bevarat i Bälinge Kyrkoarkiv. (4 sidor)

Välkommen till Vålarö!

bottom of page